Print
Send by e-mail
Contact

Tal

Situationen i Irak




Poettering (EPP-ED). – (DE) Herr talman, herr rådsordförande, herr kommissionär, kära kolleger! Under natten till tisdagen omkom cirka 90 människor vid en brutal terrorattack i Saudi-Arabiens huvudstad Riad. Saudiaraber, européer, och såvitt vi vet även fransmän, britter, tyskar, en schweizare och australier. Detta visar ånyo att terrorprovokationerna är något som inte bara angår amerikanerna, utan oss alla, och det vi bör lära oss av detta fruktansvärda terrorangrepp i Riad bör vara att vi gemensamt och beslutsamt måste bekämpa terrorismen överallt i världen.

Rådets ordförande har med all rätt också hänvisat till Tjetjenien. Europaparlamentet, i varje fall vår grupp, men även de andra tror jag, kommer att mycket noga hålla ögonen på hur man åstadkommer en fredlig lösning i Tjetjenien.

Som européer måste vi efter Irakkriget fråga oss vilka lärdomar vi kan dra av dessa erfarenheter som också är bittra för Europa, och vi måste säga att det inte finns någon anledning till defaitism. Under obehaget med oenigheten bland européerna fick jag ofta höra: Det är inte någon mening med en europeisk utrikes- och säkerhetspolitik. Nej, vi måste förstå krisen som en möjlighet och se till att vi i framtiden klarar av det bättre än vi gjort i fråga om Irakkrisen och Irakkriget. Framför allt måste kravet vara att man inom Europeiska unionen rådgör om dessa ståndpunkter – innan ett medlemsland eller en rad medlemsländer fastslår en nationell ståndpunkt och offentliggör denna – så att man till slut kommer fram till en gemensam ståndpunkt.

(Applåder)

Detta krav riktar vi också till de båda europeiska medlemmarna i FN:s säkerhetsråd. Det står redan i Maastrichtfördraget att medlemmarna i säkerhetsrådet, innan de avger sin röst i rådet, först skall rådfråga sina partner i Europeiska unionen, och det måste vara den lärdom vi drar av de gångna veckorna.

Jag vill tillägga – och detta gäller vårt förhållande till Amerika – att de som anser att Europas enande måste förverkligas i ett motsatsförhållande till Förenta staterna, de bygger Europa på lösan sand, för om vi skulle bygga upp Europa i ett motsatsförhållande till Förenta staterna, då skulle vi förlora åtminstone hälften av européerna eller rentav fler ur den europeiska sammanhållningen, så det finns inte någon annan möjlighet än att bygga upp Europa som en jämlik partner till Amerikas förenta stater, och inte i motsats till Förenta staterna.

Jag vill också tillägga följande: Vi har hört en röst i Europa som ville dela upp Europa i det nya och det gamla Europa. Vid ett besök i Warszawa upplevde jag att man inte gärna vill lyssna till detta. Även Warszawa, även Polen är det gamla Europa, med samma rötter som vi har, och låt oss inte tillåta att någon delar upp Europa i två delar; det åligger oss att handla gemensamt!

Nu beträffande Irak: Vi måste intressera oss intensivt för att den civila ordningen skall byggas upp snabbt igen, och vi säger ofta när vi talar om Europas, om Europeiska unionens förhållande till de arabiska islamiska staterna, att det inte kan eller bör finnas någon clash of civilisation där, och samma sak gäller naturligtvis för ordningen i Irak. Där lever shiiter, sunniter och kristna, där lever araber och kurder, och jag anser att en uppgift som vi kanske kan hjälpa till att lösa – och om vi kan hjälpa till så skall vi göra det – måste vara att se till att det skapas en fredlig ordning och inte just en clash mellan de olika religiösa eller etniska grupperna.

Här tror jag att vi i Europeiska unionen har en stor uppgift, och från vår grupps sida anser vi att det är positivt att ni, kommissionär Nielson, var i Irak. Det är naturligtvis mycket svårt att här i Europaparlamentet säga om FN skall tilldelas ensamrätten, vilken roll Europeiska unionen och kanske Nato skall spela, vilken roll USA och Storbritannien skall spela i egenskap av de båda makterna som har agerat där, och vilken roll andra skall spela. Det är svårt att säga, men det vi kan säga är att vi uppmanar alla som är delaktiga, särskilt européerna – även våra polska partner och vänner – som kommer att delta där, att allt som vi européer gör, det gör vi gemensamt, och först efter att vi har kommit överens med varandra om gemensamma ståndpunkter. Det finns väldiga humanitära utmaningar där, och jag anser att vi kan bidra till säkerheten och bidra när det gäller att bygga upp en polisstyrka, när det gäller vattenförsörjning och hälsovård, och totalt sett i fråga om den politiska ordningen.

Låt mig avslutningsvis säga att det naturligtvis också kvarstår frågor till våra amerikanska vänner och partner. Hittills har man inte funnit några massförstörelsevapen. Jag rekommenderar att man fortsätter att leta, men detta var grundvalen för interventionen, och det påverkar naturligtvis också politikens trovärdighet, och därför måste vi ta denna fråga på stort allvar.

(Applåder)

Det vi nu måste uppnå är – och det var ju också vår stora förhoppning efter Kuwaitkrisen 1991, och då var jag absolut för att man befriade Kuwait och att man agerade med stor beslutsamhet mot Saddam Hussein – att man också åstadkommer en fredlig lösning i Mellanöstern mellan Israel och Palestina. Denna möjlighet måste vi nu ta vara på. Trovärdigheten i vår politik kommer också att vara beroende av om man lyckas åstadkomma en fredlig lösning där, och jag uppmanar alla oss européer att ge ett enigt och avgörande bidrag där.

(Applåder)