Print
Send by e-mail
Contact

Tal

Resultaten från Europeiska rådets möte (Barcelona den 15-16 mars 2002)





Poettering (EPP-ED). – (DE) Herr talman, herr ordförande i Europeiska rådet, kommissionens ordförande, ärade kolleger! Det var med djup bestörtning och sorg vi mottog budet om mordet på Marco Biagi, och vi vill framföra vårt medlidande med hans familj. Vår partigrupp vill i dag meddela alla terrorister i Europa och i världen följande: Vi kommer aldrig att ge efter för terroristerna! Den som ger efter för terroristerna, han eller hon sätter vår demokratiska ordning på spel. Med beslutsamhet och med alla till buds stående demokratiska och rättsstatliga medel kommer vi att bekämpa terrorismen i Europa och i världen.

Låt mig rikta ett hjärtligt tack till parlamentets talman Pat Cox för de mycket praktiska och politiska förslag som han lade fram för Europeiska rådet. Det var en bra utgångspunkt för debatten. Ordföranden för Europeiska rådet och kommissionens ordförande, som vi önskar god resa till sin mördade vän och dennes familj i Italien, har ju formulerat hur vi bör tacka för detta bidrag.

Jag vill dock rikta ett särskilt ord av erkänsla till ordföranden för Europeiska rådet och berömma hans sätt att ta ansvar, och även tacka för att han under den spanska ordförandeperioden kommer att besöka Europaparlamentet vid tre tillfällen. Den andra gången är nu i dag. Och detta ser jag som ett bra exempel för kommande ordförandeskap.

Toppmötet i Barcelona är ett toppmöte som också vi i grund och botten bedömer som positivt. Men givetvis har många frågor förblivit öppna. Intressant är språket. Herr rådsordförande, Europeiska rådet uppmanar oss – dvs. parlamentet och rådet – att faktiskt öppna upp energimarknaden för energiproducenter inom en viss tid. Vi skulle ha varit tacksamma om Europeiska rådet hade uppmanat oss att öppna upp den europeiska energimarknaden även för konsumenterna, för det hade vi varit beredda att göra. Rådets obeslutsamhet, som ju kan härledas till en viss medlemsstat – och jag vet att Europeiska rådets ordförande verkligen har ansträngt sig –, denna negativa hållning döljer sig bakom uppmaningen till ministerrådet och Europaparlamentet. Alltså, vi hade egentligen velat gå längre.

Vi vill varmt lyckönska er till beslutet. Herr rådsordförande, jag känner även till ert personliga engagemang, som Galileo har att tacka för sin framtid. Detta är av strategisk betydelse för Europa. Det gläder mig att såväl de politiska som de finanspolitiska motstånden har kunnat övervinnas. Vi är också glada över det faktum att ni erkänner stabiliteten och vill ha en i stort sett balanserad budget för alla EU:s medlemsstater fram till 2004. Vi hade dock mycket, mycket hellre sett att Europeiska rådet i Barcelona hade slagit fast att rådet välkomnar kommissionens hållning, nämligen att sända det så kallade ’ blå brevet’ (varningsskrivelse) till två av EU:s medlemsstater, vilket finansministrarna – som vi alla vet – sedan stoppade på grund av en viss medlemsstats agerande. Vi hoppas att denna positiva förklaring om en nära nog balanserad budget så småningom genomförs också i praktiken, genom att kommissionen får stöd för sitt stabilitetsarbete gentemot EU:s medlemsländer. Om sedan finansministrarna agerar på motsvarande sätt i de konkreta åtgärderna, blir även Europeiska rådet trovärdigt.

(Applåder)

Herr rådsordförande, vi välkomnar varmt stats- och regeringschefernas skarpa formulering om Mellanöstern. Vi stöder definitivt kravet på en självständig palestinsk stat, och vi stöder definitivt kravet på ett säkert Israel. Men terrorismen måste bekämpas på båda sidor. Vi anser inte att det är rätt – och jag är glad att ni refererar till det – att man sätter presidenten för den palestinska myndigheten, Yasser Arafat, i husarrest och att det fortfarande är tveksamt om han kommer att kunna delta i det arabiska toppmötet i Beirut. Det behövs garantier för att han kan delta i detta toppmöte. Vi har ju beslutat att inbjuda Yasser Arafat och Shimon Peres till Europaparlamentet. Vi måste ju vara fria att bjuda in dessa personer, och då måste vi även vara säkra på att de också kan återvända hem efter mötet.

(Applåder från höger)

Låt mig ta upp ytterligare två aspekter som inte stoppar vid Barcelona. För det första: reformen av rådet. Herr rådsordförande, i januari sade ni att ni var för en institutionell arbetsgrupp mellan rådet, kommissionen och parlamentet, och vi har också hört er säga att så nu skall ske. Vi har fått information om att detta hindras på en viss nivå – inte på den politiska. För att vi skall komma fram till goda resultat i Sevilla vill vi uppmuntra er att inrätta denna institutionella arbetsgrupp på politisk nivå, inte minst genom att se till att parlamentets talman företräds av en parlamentsledamot. Att vi når goda resultat i Sevilla innebär samtidigt en triumf för ordförandelandet Spanien och för er personligen. Det är en fördel för oss alla.

Den 21 och 22 april i Valencia kommer Medelhavsdialogen att äga rum med er som ordförande – och jag förmodar även med utrikesministern som ordförande, men ni kommer säkert att vara närvarande även där. Jag har just återvänt från Algeriet, och mitt intryck är följande: Lika mycket som vi måste blicka österut mot kandidatländerna, lika mycket måste vi blicka söderut, för utvecklingen i en del länder i södra Medelhavsområdet är så dramatisk att vi måste flytta den politiska tyngdpunkten även dit. Det får inte stanna vid politiska förklaringar i teorin, utan vi behöver ett brett samarbete i näringslivet, i finanssektorn och även mellan de folkgrupper som berörs. Jag vill starkt uppmuntra er att i fråga om Medelhavsdialogen ägna stor uppmärksamhet åt Barcelonaprocessen. Vår partigrupp kommer att stå vid er sida, och vi önskar er stor framgång under andra halvan av er ordförandeskapsperiod! Om ni sedan också lyssnar lite på kommissionen och på oss är jag övertygad om att detta kommer att bli ett mycket lyckat ordförandeskap. Vi önskar stor framgång för det spanska ordförandeskapet!

(Applåder från höger)