![]() |
![]() |
|||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||
|
|
TalTal av Hans-Gert Poettering Ordförande i EPP-ED-gruppen i Europaparlamentet Tisdagen den 5 Februari 2002 Läget i Mellanöstern Poettering (EPP-ED). – (DE) Herr talman, fru rådsordförande, herr kommissionär, kära kolleger! Först vill jag tacka kollegerna Méndez de Vigo och Seguro för deras utmärkta betänkande. Vår grupp anser att det är viktigt att vi i grundläggande frågor också kommer fram till ett samförstånd mellan grupperna, ty vi, Europaparlamentet, måste vara en garant för gemenskapens Europa. Därför har vi ett gemensamt ansvar. Därför var det också bra att de båda kollegerna lade fram ett gemensamt betänkande. Dessutom är detta bidrag från kollegerna Méndez de Vigo och Seguro också ett bidrag till ett grannsämjeförhållande, ty ofta har ju partner, som befinner sig geografiskt nära varandra, svårt att hålla sams. Detta var ju därför också ett bra spansk-portugisiskt bidrag till Europas utveckling, ytterligare en positiv effekt. Jag välkomnar naturligtvis att rådets ordförande är här i dag. Beträffande kommissionen har vi ju alltid nöjet att ha dem närvarande. Fru rådsordförande, vi uppskattar detta. Vi har ju tidigare också sagt en del kritiska saker. Jag hoppas att ert positiva exempel, när ni är här i dag, också är ett exempel för kommande ordförandeskap. Vi förväntar oss att ministerrådets närvaro här i Europaparlamentet blir betydligt bättre och att vi också i det hänseendet kommer fram till en överenskommelse! Vad Nice anbelangar – många har sagt det – är vi inte tillfreds. Beslutsförfarandet i rådet är mer komplicerat än tidigare. Det har inte gjorts någon väsentlig utvidgning av majoritetsbeslutet i rådet. Framför allt finns det – det är en punkt vi är mycket kritiska till – ingen väsentlig utvidgning av Europaparlamentets medbeslutande tillsammans med ministerrådet. Vi är ju lite förvånade över att den franske premiärministern i sitt tal, där det naturligtvis också finns positiva aspekter, inte på något sätt yttrar sig om en utvidgning av Europaparlamentets befogenheter, utan bara säger, jag citerar: "Behörigheten för församlingen i Strasbourg måste definieras tydligare." Vi förväntar oss av premiärministern i ett stort land, att han arbetar för mer demokrati i Europa, för mer befogenheter för Europaparlamentet! (Applåder) Det vi behöver, kollegan Brok har just berört detta – är tydliga ansvarsområden för parlamentet. Europaparlamentet är den parlamentariska kontrollören på europeisk nivå gentemot kommissionen och en likaberättigad lagstiftare tillsammans med ministerrådet. De nationella parlamentens uppgift är att i större utsträckning kontrollera sina egna regeringar. Vi vill inte ha någon kongress av nationella ledamöter, utan vi vill att Europaparlamentet skall iaktta sitt ansvar i Europa och att våra nationella kolleger skall göra det på nationell nivå! (Applåder) Efter Nice kvarstår den andra och tredje pelaren. Det måste vi ändra på. Det är ett mellanstatligt samarbete, när vi nu ser framåt. Mellanstatligt samarbete betyder inte bara att vi inte kan agera, utan mellanstatligt samarbete betyder också att det inte finns någon demokratisk parlamentarisk kontroll och ingen granskning från EG-domstolens sida. Därför är det mellanstatliga samarbetet inte bara ett uttryck för en brist på handlingsförmåga, utan det motsäger också våra värderingar i fråga om demokrati och rättsprinciper. Därför måste vi ändra det för framtiden! (Applåder) Fru rådsordförande, låt mig avslutningsvis säga följande: Ni har åstadkommit en hel del under ert ordförandeskap. Det kommer ju en tid, när vi måste värdesätta det, exempelvis i fråga om öppenhet och liknande frågor. Men för vår grupp är det dock avgörande hur man fortsätter att metodiskt utforma framtiden. Vi förväntar oss att man i Göteborg inte lägger några hinder i vägen för ett beslut i Laeken om ett konvent, utan vi förväntar oss att man i Göteborg visar vägen för bra beslut i Laeken, så att vi på grundval av ett konvent sedan kan gå in i den europeiska framtiden. Fru ordförande, jag kommer inte med någon present till er, men inte därför att jag har något emot den röda färgen. Färgen är vacker i och för sig. Innehållet, när det används politiskt, är ibland inte helt acceptabelt. Ni har ju själv talat om en röd duk, vilket ju inte alltid är så förebildligt. Men vi önskar er framgång i Göteborg! Om ni har framgång, är det vår gemensamma framgång. Alltså, lycka till i Göteborg! (Applåder) |
|
||||||||||||||||||||||||