Tal

Europeiska rådet – Det finska ordförandeskapet, Tjetjenien, OSSE


Poettering (EPP-ED). – (DE) Fru talman, herr rådsordförande, herr kommissionsordförande, kolleger! Till att börja med vill jag för Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) och Europademokrater tacka det finska ordförandeskapet så hjärtligt för dess arbete och goda vilja. Herr rådsordförande, ert arbete och det arbete som utförts av er utrikesminister och er minister Kimmo Sasi är ett exempel på att även mindre medlemsländer kan göra ett gott arbete, och det tackar vi er särskilt för, framför allt som ni ju som finsk republik för första gången över huvud taget har innehaft ordförandeskapet. Vi tackar er och ger er vårt erkännande.

Deltagarna i toppmötet, och även ni, herr rådsordförande, talade om historiska beslut. Jag anser att denna benämning är förhastad. Framtiden måste få utvisa om de beslut som fattades där också verkligen var historiska i positiv bemärkelse, eller om de möjligen kan vara historiska i negativ bemärkelse. Det är först historikerna som kommer att kunna ge svar på frågan om Helsingfors var ett toppmöte i utvidgningsberusningens tecken där man ställde minimala reformer i utsikt, eller om det verkligen bidrog till att stärka Europeiska unionen och göra Europa handlingskraftigt under 2000-talet. Låt oss hoppas att det är det senare som gäller, och att toppmötet i Helsingfors är ett exempel på och en symbol för Europas styrka och handlingskraft under 2000-talet. Det är vår förhoppning, men det kommer att bero på vad som görs och inte på vad som sägs i ordförandeskapets slutsatser.

Vi välkomnar det faktum att man tar upp utvidgningsförhandlingar med Lettland, Litauen, Slovakien, Bulgarien, Rumänien och Malta. Det har alltid varit vår politik inom PPE-DE-gruppen. Europa måste nu växa ihop.

Men beträffande en reformering av Europeiska unionen vill vi säga att vi är positiva till att man lämnar en liten dörr öppen för ytterligare reformer, som sträcker sig utöver de tre left-overs från Amsterdam. Och vi hoppas att det portugisiska ordförandeskapet sedan också kommer att göra det rätta. Men vi finner det oroande, herr rådsordförande, att det i punkt 16 i rådets slutsatser står: "...kommer konferensen att behandla... en möjlig utökning av omröstningarna med kvalificerad majoritet i rådet...". En möjlig utökning! Nej, det är inte en möjlig utökning som skall behandlas, utan det är nödvändigt att utvidga majoritetsbeslutet så att denna europeiska union också klarar av en utvidgning. Det vill vi säga mycket tydligt före regeringskonferensen.

(Applåder)

Vi förväntar oss också att denna europeiska union får en rättslig status. Vi förväntar oss att Europaparlamentet får medbeslutande när det gäller lagstiftning i alla frågor. Vi förväntar oss att Europaparlamentet får rätt att godkänna ändringar i fördragen, och vi håller fast vid förslagen från Dehaene, Weizsäcker och Simons att det vore riktigt att skapa ett grundläggande och ett utvidgat fördrag, så att Europas medborgare också vet vilken nivå som har ansvaret och vilken utformning Europeiska unionen kommer att ha under 2000-talet.

Beträffande Turkiet säger kommissionens ordförande Prodi med all rätt att vi behöver en debatt om unionens geografiska gränser. Vi skulle ha uppskattat om denna diskussion hade förts innan man beslutade ge Turkiet status som kandidatland, och att vi inte börjar med den först nu.

(Applåder)

Vad gäller Turkiets status som kandidatland kan majoriteten av vår grupp inte helt godkänna denna. Det gäller också de andra grupperna. Det är en viktig fråga, och det skadar över huvud taget inte om man har olika åsikt. Men den stora majoriteten i vår grupp är skeptisk därför att vi vet att om Turkiet blir medlem kommer detta att ändra Europeiska unionens politiska, ekonomiska och kulturella egenskaper. Eftersom vi betraktar Turkiet som en vän är det vår önskan att man verkligen skall lyckas ge den etniska kurdiska befolkningsdelen en identitet, naturligtvis inom den turkiska staten, inom ramen för den turkiska nationen, och vi hoppas att den turkiska militären, som ju är lierad med väst – och detta är ju den egentliga tragiken – även när det gäller kurdfrågan kommer fram till en proportionerlig anpassning av medlen, och inte vid problem med kurderna försöker bemästra problemen med militära medel i stället för med en dialog. Vi önskar alltså för Turkiets del att man där lyckas bygga upp ett verkligt civilt samhälle.

En sista punkt: Utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken. Vi gratulerar det finska ordförandeskapet i rådet, och Finland är ju av tradition ett alliansfritt land, till att ha tagit ett modigt steg. Men nu måste orden följas av handling. Det vore illa för Europeiska unionen om vi talar om ett europeiskt försvar, men inte alls ger Europeiska unionen några anslag för ett europeiskt försvar och på sluttampen driver in ännu en kil mellan oss och våra amerikanska partner i Nato. Nu måste orden också följas av handling för att på så vis göra Europeiska unionen i sin helhet stark och handlingskraftig. Unionen måste få en verkligt demokratisk politik som är inriktad på de mänskliga rättigheterna, så att Europeiska unionen på 2000-talet kan bli en stabil faktor, en faktor för fred, utveckling, mänskliga rättigheter och demokrati i Europa. Denna egentliga uppgift måste lösas, och vi hoppas att Helsingfors har lagt grunden för det och att orden nu också kommer att följas av handling.

(Applåder)